Detta är den första artikeln i vår serie om grunderna i ellagring. I kommande delar går vi djupare in på hur batterilagringssystem (BESS) fungerar i praktiken.
Under de senaste åren har allt fler hushåll och företag valt rörligt (spotprisbaserat) elpris, vilket gjort prisvariationerna på elmarknaden till vardag. Lagring av el gör det möjligt att optimera elanvändningen – vilket kan ge lägre elkostnader och i bästa fall till och med intäkter.
Nedan går vi igenom vad energilagring innebär i praktiken, vem som har mest att vinna på den och vilka lösningar som är effektivast.
Energilagring innebär att energi fångas upp och lagras i reserver, till exempel i batterilager, för att sedan kunna användas när behovet uppstår.
När det gäller el, som är fokus för den här artikeln, handlar det om att lagra el när produktionen är högre än efterfrågan och använda den lagrade energin vid tider av begränsad eller avbruten produktion, som vid ett strömavbrott.
Ur ett ekonomiskt perspektiv gör ellagring det möjligt att lagra el när den är billig och använda den när elpriserna är höga.
Med ellagring kan du:
Det finns många olika lösningar för energilagring, och den mest lämpliga beror på användningsområde och skala.
Mellan storskalig infrastruktur som håller samhället igång och privatpersoner som lagrar överskott från sina solpaneler, riktar vi in oss på mellanskiktet: företag och organisationer.
Det enklaste sättet att lagra energi är i batterier. Då är energin direkt tillgänglig när du behöver den.
Även om andra lagringsmetoder har sin plats, särskilt i långsiktiga och storskaliga projekt, är fördelen med batterilagring dess flexibilitet och mångsidighet:
IVid timbaserade elavtal bestäms priset timme för timme utifrån tillgång och efterfrågan.
När el produceras i överskott är den billig. Ibland är produktionen så hög att både företag och hushåll till och med får betalt för att använda elen. Men när efterfrågan är större än utbudet kan elpriset skjuta i höjden.
Prissvängningarna på elmarknaden är oftast kortvariga. Förutom utbudet påverkar också efterfrågan priset: på dagtid är elanvändningen hög, medan den är betydligt lägre på natten, något som ofta speglas i priserna.
Genom att lagra el kan du flytta din förbrukning från dyra timmar till billigare.
Många företag och hushåll producerar redan en del av sin egen el. Med till exempel solpaneler kan du minska beroendet av elnätet – och samtidigt sänka dina elkostnader.
Med ellagring kan du ta tillvara din egenproducerade förnybara energi för senare användning.
Ofta används elen direkt till uppvärmning, apparater eller elbilsladdning. Men när byggnaden redan är uppvärmd och bilbatterierna är fulladdade, hanteras överskottsel inte alltid på bästa sätt.
Traditionellt säljs överskottet tillbaka till elmarknaden – men både elbolag och nätbolag kan ta en del av värdet. Ofta är det mer lönsamt att själv använda den el du producerar.
Genom att lagra din lokalt producerade solel kan du använda den när behovet är som störst.
Transmissionsnätsoperatören (TSO), Svenska kraftnät, ansvarar för att elnätet är stabilt. I Norden upprätthålls balansen mellan tillgång och efterfrågan genom att de nationella TSO:erna köper flexibilitet på stödtjänstmarknaderna – från både elproduktion och elanvändning.
Med vissa batterilagringslösningar, som Cactos, kan du som kund automatiskt delta i dessa reservmarknader.
Deltagande energilager laddar från elnätet och matar tillbaka el vid behov, baserat på TSO:ns krav för frekvenshållning. I Sverige ersätter till exempel Svenska kraftnät för levererade stödtjänster.
Eftersom stödtjänstmarknaderna kräver en minsta kapacitet sker deltagandet oftast i större gemensamma pooler, vilket ger stordriftsfördelar som enskilda system annars inte kan uppnå.
Kunder, både företag och privatpersoner, kan teckna elavtal med nästan vilket elbolag som helst. När det gäller eldistribution har däremot de lokala elnätsföretagen ett geografiskt monopol.
I Sverige finns det till exempel omkring 170 elnätsföretag (DSO:er). Deras verksamhet är hårt reglerad av Energimarknadsinspektionen (Ei), men varje bolag sätter själv sina principer för prissättningen av nättariffer.
För hushåll består kostnaden oftast av en fast månadsavgift plus ett pris per kilowattimme. För företag tillkommer ofta en komponent som kallas effektavgift, baserad på den högsta effekttoppen under faktureringsperioden.
Även om prismodellerna skiljer sig åt finns en enkel tumregel: ju högre effekttoppar och ju mer ojämn din lastprofil är, desto högre blir nätavgiften.
Batterilagring hjälper dig att jämna ut effekttopparna. Genom att lagra el – antingen från egen produktion eller under lågpristimmar – kan du minska uttagen effekt under timmar med hög belastning.
Även om din totala energianvändning är oförändrad hjälper lagringen till att platta till lastkurvan och sänka den högsta effekttoppen (kW) som ofta styr effektavgiften. Denna funktion kallas toppkapning (peak shaving).
I Norden har elförsörjningen hittills varit stabil även under extremt kalla vintrar, och rullande strömavbrott har inte behövts, ens vid högsta efterfrågan.
För hushåll och företag längre bort från kraftverken är elnätets sårbarheter en större oro. Nedfallna träd på ledningar orsakar problem varje år och kan vid större stormar lämna tusentals utan el.
När strömavbrott inträffar drabbas många verksamheter av driftstopp, ibland med kostsamma skador på utrustning som följd.
Även om enskilda avbrott inte går att förutse kan du förbereda dig. Med ellagring säkerställer du elförsörjningen, även när grannarna sitter i mörker.
Med rätt batterilösning håller ni verksamheten igång även när strömmen går.
Ett smart batterilager (BESS) är ett mångsidigt sätt för företag att optimera sin elanvändning.
Systemet byggs upp av batterier anpassade efter behovet. Intelligensen sitter i den molnbaserade mjukvaran som automatiskt styr laddning och urladdning. Den laddar när elen är billig och levererar när priserna är höga – så att du får ut maximalt värde av varje kilowattimme.
Ett exempel på en sådan lösning är Cactos batterilager.
Tidigare var energilagring något som bara gjordes i stor skala. Men i takt med att tekniken utvecklats finns idag lösningar som passar en rad olika företag och organisationer. Gemensamt för dem är behovet av att hantera variationer i förnybar energiproduktion och de pris- och tillgänglighetsförändringar som följer.
Med ellagring kan företag:
Nedan visar vi några exempel på utmaningar som våra kunder har löst med hjälp av smarta batterilager.
Oulun Baari, en pionjär inom snabbladdning för elbilar, ville flytta sin elanvändning bort från de dyraste timmarna. På taket fanns redan över 1 000 kvadratmeter solpaneler men de behövde en lösning för att lagra energin och använda den till elbilsladdning även under molniga dagar.
Med Cactos batterilager och smarta mjukvara har Oulun Baari lyckats jämna ut de effekttoppar som snabbladdningen orsakar. När en kund laddar sin bil kommer en del av elen direkt från batteriet. På så sätt hålls effektavgifterna under kontroll.
Logitri, som köpte Finlands första eldrivna lastbil, ville säkra laddningen även vid strömavbrott. Som en av landets största logistikcentraler laddade de flesta av sina fordon nattetid och märkte hur förbrukningen sköt i höjden på kvällarna. För att hålla effekttopparna i schack ville de sprida ut laddningen jämnare över dygnet.
Lösningen blev ett batterilager från Cactos på 2,5 MWh. Det gör att Logitri kan hålla verksamheten igång även vid störningar i elnätet. Samtidigt optimeras användningen av den solel som produceras vid logistikcentret och överskottet kan säljas tillbaka till elnätet när priset är som mest lönsamt.
Utöver att lagras i batterier kan elöverskott sparas för senare användning på flera olika sätt:
Men jämfört med batterierna har dessa metoder en tydlig nackdel: verkningsgraden.
När el lagras i batterier kan nästan samma mängd energi tas ut igen. När el däremot omvandlas till exempelvis rörelse, värme eller bränsle förloras alltid en del. Den senaste tekniken för pumpkraftverk har en verkningsgrad på cirka 80 %, medan vätgaslagring ligger på ungefär 70 %.
När andelen förnybar energi växer blir elsystemet allt mer känsligt för vädrets växlingar. När solen inte skiner och vinden inte blåser matas ingen el in på nätet, något som leder till kraftiga svängningar i spotpriset. Med lagrad energi kan dessa variationer jämnas ut. Behovet av energilagring försvinner alltså inte, det ökar.
Ett rätt dimensionerat batterilager gör det möjligt för företag att:
Dessutom skapar ellagring en trygghet vid strömavbrott: när batterierna är fulla kan kritiska funktioner fortsätta utan avbrott.
